Veckans artikel om ”familj & barn” från TT i lokalbladet handlar om problemet med duktiga flickor. Duktiga flickor som tar ansvar sätter andras behov främst och sedan som vuxna ”går in i väggen”. Jämställdhetsexperten Ingemar Gens är intervjuad. (Ingemar Gens har bl.a. skrivit boken Myten om det motsatta könet.) 

”Lillasyster kämpar med knappar och dragkedjor medan storebror ligger på hallgolvet och kräver att få skorna knutna. Och du orkar inte ta striden, i morgonstressen är det enklast att knyta dem åt honom.      Den duktiga flickan räddar ännu en morgon.”

Gens menar att problemet är att mammorna uppfostrar sin döttrar till att bli mödrar och bli som dem själva. Flickorna känner deras förväntan på att de ska vara som hon. Han tycker att papporna ska hålla tillbaka mödrarna och på så sätt ska flickorna få mer spelrum. Och ja, det kan jag väl hålla med om att det kan vara en god idé. Men sen kommer han till det viktigaste:

”En stor del av lösningen handlar om att vi måste ställa högre krav på pojkarna, om de tar sin del av ansvaret frigörs flickorna från det.” 

Och detta naturligtvis inte bara för flickornas skull. Utan lika mycket för pojkarna. I alla svenska kommuner utom sju har flickorna bättre betyg än pojkarna. Tjejer är mer plikttrogna, ansvarsfulla och presterar. Inte för att de är födda så, utan för att det är vad som förväntas. Förväntan är den starkaste drivkraften som barnen hela tiden söker efter hos föräldrarna, enligt Ingemar Gens.

”Det finns en idé om manlighet i vilken det ingår att inte vara duktig i skolan. Det påverkar pojkar och deras beteende så att förväntningarna på att de ska lyckas sjunker. Det är viktigt att lärare är medvetna om den problematiken och att de lär sig känna igen könsmönster i hur de själva agerar och utformar sin undervisning.”

Tokigt nog har några fått för sig att det är SKOLAN det är fel på nu när pojkarna halkar efter. Så typiskt. När det går dåligt för kvinnor är det kvinnorna som ska ändra på sig men när det går dåligt för männen är det omständigheterna det är fel på. (Läs gärna på Jennys blogg om detta.)
Jenny skrev en lysande krönika om det, att vissa menade att det var för få manliga lärare, att flickor värderades högre och att klimtatet i skolan var mer anpassat för tjejer helt enkelt. Skitsnack! Det är den manliga könsroller, åter igen, som ställer till det. Jag tror att det bästa är om pojkar får lära sig att bli mer ansvarsfulla, lugna, pyssliga, omhändertagande osv. Pojkar borde bli lite mer som flickor.

Hehe, ok lite lust att provocera har jag visst kvar.