Jag har varit intreserad av att fotografera sedan jag var ungefär tio år. Till en början använde jag kameran som dokumentationsverktyg. Jag hade med mig kameran i skolan och tyckte det var viktigt att dokumentera vardagen och inte bara vid speciella tillfällen.

På gymnasiet gick jag en fotokurs och utvecklade då intresset för att få bilderna vackra. Jag fick fota med systemkamera (analog) för första gången och jag älskade. Jag började drömma om en egen kamera och också om ett rum för att kunna framkalla.

2003 köpte jag min första digitalkamera. Då började jag fota ännu oftare, nästan varje dag. Jag gick ingenstans utan kameran. Jag var känd för att alltid ha kameran till hands. ”Åh nej ska du fota nu igen”, hördes ofta.
Under den här perioden lärde jag mig också att acceptera att själv vara framför kameran. Det hade jag haft mkt svårt för tidigare.

I maj 2007 köpte jag min första systemkamera, en alfa SONY 100 (SONYS första systemkamera). En ny värld öppnade sig. Jag hade med mig min kamera överallt och började se det vackra i vardagliga ting. Nu började jag ta riktigt snygga foton faktiskt.

Sedan sommaren 2010 fotar jag med en SONY alfa 550. Jag är hals över huvud förälskad och nöjd med denna skapelse.

Till den har jag tre olika objektiv.

Det jag använder till vardagsbilder, när jag är ute i svängen på galaj eller på stan är ett allroundobjektiv 18-55 mm, F 3,5-5,6.

Det första objektivet jag köpte till var detta zoomobjektiv; Minolta 75-300 mm, 1,5 m/4.9 ft. Jag köpte detta begagnat, men är mkt nöjd med det. Jag använder det förstås i naturen att komma närmare fåglar t.ex. men jag har det också när jag ska ta på barn, utomhus. Då kan jag ta bra närbilder utan att behöva stå nära och störa i leken.

På dessa två nämda objektiv har jag skydd, skylight.

Macroobjektivet med fast brännvidd DT 2.8/30 fick jag av familjen när jag fyllde trettio. ♥
Det är fantastiskt kul att kunna ta riktiga närbilder. Jag kan också använda det till att ta porträtt.

Den externa blixten F42 AM är mitt senaste förvärv. Vi behöver fortfarande lära känna varandra bättre.

Jag har dessutom två minneskort för att aldrig kunna springa iväg med kameran tom. (Jo tack, det HAR hänt några ggr för många tidigare.) När ett sitter i datorn sitter det andra alltid i kameran. Det är på 4G vardera. Det är lagom.

Sen har jag mitt stativ, min väska och min hemgjora reflexskärm också.

Ursäkta kassa bilder, vår digitala kompaktkamera är som synes mindre bra