Hon eller han? Nej hen!
Postat: torsdag, 26 januari, 2012, kl 12:43 | Kategori: Feminism/Genus | 14 kommentarer
VARFÖR ÄR MÄNNISKOR EMOT HEN?
Jag förstår inte.
Ett pronomen att använda när man ska referera till sotaren, räven, barnet eller människan som man inte vet könet på. Det är ju perfekt. I både tal och skrift.
Egentligen förstår jag inte hur vi har klarat oss tidigare.
Eller ja just det ja. Vi lever visst i en mansvärld, där allt man talar om är man eller han trots att hälften av alla människor och djur har snippor.
En sockerbagare
här bor i staden
hon eller han bakar kakor
mest hela dagen.
Hon eller han bakar stora
hon eller han bakar små
hon eller han bakar några
med socker på.
Krångligt? Jo rättså!
Tur hen/henom finns numera.
Så bra, håller med! Hen och henom är ju perfekt
Jag införde månadsfotografering från det att Limme blev 3 månader och då körde jag med en fräck gubbkeps på honom (som du säkert sett i headern) och det är sååå fräckt. Nu har H&M fått in jättefina street kepsar så det får det bli på 6 månaders fotograferingen! 
Jag håller med! Hen är perfekt när man inte vet! Tycker det är löjligt att mannen är norm och att det alltid läggs till om det är en kvinnlig något… t.ex. ”kvinnlig fotbollsspelare”.
Jag brukar använda ”den” om jag pratar om någon som jag inte känner. Det kanske blir lite krångligt men det är så jag alltid har pratat, men har också hört folk som blivit sura när man säger att man kalla någon för ”den”. Men sen så går det ju också av bara farten att säga han/ hon eller honom/henne. Och sen så är jag en sån som tänker på höna så fort jag hör ordet hen, folk kan kalla mig dum i huvudet om dom vill men det bara blir så, och har blivit så från första gången jag hörde ordet. Kanske är det för att jag för det mesta tittar på engelska tv-serier, läser mycket på engelska osv, och också brukar tänka på engelska, jag vet, det låter helt konstigt, men det gör jag. Men det kan nog också vara därför jag tänker på höna när jag hör ordet hen och då tänker att det är ”fel”.
såhär sjunger jag sången…
En sockerbagare
som bor i staden
och bakar kakor
mest hela dagen.
som bakar stora
som bakar små
som bakar några
med socker på.
___________________________________
Nina svarar: Jo det var ju smart. Men om du ska referera till tvååringen i sandlådan eller bebisen i magen?
Jag tycker hen är gräsligt.
Men numera, i vissa kretsar, vågar jag knappt ens andas om att jag inte tycker om ordet. Det är inte pk. Jag blir nästan idiotförklarad.
Sist jag var i en diskussion angående ordets vara eller icke vara och huruvida ordet (och även andra ords betydelser) har andra betydelser för vissa människor, blev jag så illa bemött och illa berörd att jag inte ger mig in i en sådan diskussion igen. Och det där var en förfärligt dåligt uppbyggd mening.. men jag hoppas jag gör mig förstådd ändå.
Anna : jag sjunger en sockerbagare exakt likadant.
____________________________________
Nina svarar: Varför är det gräsligt. Är det bokstäverna ”h” ”e” ”n” tillsammans eller är det själva idén. Det kan ju kännas ovant med nya ord med språket är ju levande och utvecklas hela tiden, så det ingår ju liksom. Ett könsneutralt pronomen har en plats tycker jag. Är du emot det, iså fall varför?
Eloge, kort och gott. Mer hen åt folket. Någongång måste ju kampen inledas för att gjuta in ett begrepp i vokabulären, så det kan ju lika gärna vara här och nu. För det är troligen det som är en stor del av utmaningen, att själv komma ihåg att inte falla in i den där vansinnigt polariserade lingvistiska fällan. På finska har vi bara ”hän”, ingen könsbestämning. Osedvanligt progressivt för att vara Finland…
Oj, oj vilket känsligt ämne för många. För många som annars inte tänker så mycket över ämnet överhuvudtaget. Men nej,nej, det ska vara delat o indelat. Det är ju bestämt vilket kön man är o hur man därmed skall vara. Läskigt o ändra nå´t ;P Vad ett ord kan provocera. Tycker det är en bra lösning när man inte vet och egentligen inte behöver veta könet. Vi är så himla hysteriska med att alltid veta kön, det är det första man tänker på ofta, så det är bara sunt att försöka fokusera på annat i stället.
Hej igen!
Jag har aldrig använt ordet hen, aldrig smakat på det så… En tvååring i sandlådan skulle nog bli ”ser du barnet i den gröna tröjan där borta, det barnet menar jag” eller ”fråga barnet som sitte där om du får låna spannen” och en bäbis i magen är bäbis eller det föräldrarna väljer att tilltala bäbisen med (saker i stil med frö, bäse, liten, trollungen, boxaren, barnet osv).
När jag jobbar med barn/ungdomar så blir det ofta troll, frö, unga/ongahög, vän/vännen/vänner osv… men det är mest för att jag är få himla bra på att blanda ihop alla namn å ge dem fel namn, något som oftast inte uppskattas.
Äsch! Inget att bekymra sig om! Vi har två kön, han och hon, låt det vara så! Blanda inte in konstigheter i det här….
För oss som fötts till ett kön vi aldrig känt ett behov att ifrågasätta är det så lätt att tvärsäkert säga att vi har två skilda kön, han och hon. För den som fötts med en kropp som känns främmande och fel är livet inte så enkelt. Det kanske till och med är så svårt att man inte ens vill leva. Och det behöver inte ens handla om kroppen, den kan handla om vilken kategori man känner att man tillhör.
Ett annat dilemma, jag vet inte hur stor procent av befolkningen som faktiskt föds med kromosomuppsättningen XXY, eller till och med XXXY. Vad kallar vi dessa? Vem bestämmer om de ska vara hon eller han? Vissa som föds går inte säkert att könsbestämma med en enkel okulärbesiktning, i vissa fall har sådan barn ”korrigerats” och vuxit upp med ett kön de inte vill vara (vet inte om det är vanligt att dessa har ovanlig kromosomuppsättning dock). Vi har alltså inte två helt skilda kön, det finns gråzoner i könsuppdelningen.
Tja, lite kortare uttryckt, hen kan ha sitt berättigande (helst istället för hon/han som i finska och persiska). Och vi som råkar vara nöjda med att kallas hon eller han kanske inte ska vara domare i den här frågan. För jag råkar veta att detta är ett enormt bekymmer för vissa människor.
________________________________________
NIna svarar: Ännu ett behov som hen uppfyller.
Jag tycker också hen är helt fantastiskt!
Det känns betydligt bättre att kalla någon Hen än Den.
Och det är synd att så många kör ngt sort hat-race mot ordet, det är ju bara ett ord!
Vi har väl fått en väldans massa ord de senaste åren, med internet som blossat upp totalt och facebook som nästlat sig in hos nästan varenda männska! (;
usch jag tycker ‘hen’ låter som en konstig framtidsvision när vi har robotar…ser ni ‘äkta människor’ i TV?
______________________________________
NIna svarar:Det finns människor som inte känner sig som en hon eller han. Så klart är det ensamt ett skäl att ordet hen ska finnas. När det dessutom är ett så smart och smidigt sätt att slippa köna när det inbehövs så tycks anledningarna överväga att det kan kännas obekvämt i början i munnen.
ja, visst finns hermafroditer och då är det berättigat med Hen, men i vanliga fall, inte behöver vi hålla på krångla med genus hela tiden ruth? Du har ju fött ett sött Barn du är kvinna darför inte vara en stolt KVINNA? Om du hade haft penis hade du inte kunnat föda…Gud har gett oss två kön av en orsak, vare sig man tror eller inte, jag tror inte, jag tror på Universum och Livet självt? Och ju äldre man blir ju mindre krånglar man med fakta..
[...] Ruthström har skrivit två inlägg om hen som du kan läsa här och här. Hon tycker som jag att debatten blivit oväntat hätsk. Jag gillar hennes exempel på [...]