Lejonkungen II – genusanalys
Postat: tisdag, 4 september, 2012, kl 08:21 | Kategori: Föräldrarelaterat, Nina tipsar, Ville | 6 kommentarer | 4 ♥
Vi har hyrt favoriten Lejonkungens uppföljare: Lejonkungen 2. Det lät lovande att huvudpesonen skulle vara en orädd nyfiken tjej som var sugen på äventyr, så den var ett självklart val. Här kommer mina genusreflektioner av filmen (jag avslöjar en del av handlingen):
Lejonkungen Simba får en dotter: Kiara, som ska överta tronen efter sin pappa som drottning. Varken Simba eller mamma Nala ser detta som ett problem. Bra!
Pumbaa och Timon svimmar när de hör att Simbas unge är en tjej. Dåligt!
Simba är en kycklingpappa, ej macho. (Då tar jag för givet att hans beteende inte beror på att hans unge är en flicka.) Han har mjuk barnslig röst. Mamman Nala är lugn och cool. Tror på Kiaras förmågor. Bra!
Kiara är charmigt kaxig, busig och tror på sig själv. Bra!
Hon möter en jämnårig unge Kovu. De börjar som vänner, retas och leker. Bra!
SEN BLIR DE KÄRA. Urtrist att det alltid ska vara så med två karaktärer av olika kön. Typiskt Disney. Dåligt!
Den tigern som dominerar bland de onda är Zila, en hona. Intressant att få se en feminin karaktär arg, elak och ond. Hon har stark arg röst. Bra!
Zila försöker få sin son Kovu ond men det lyckas ej. Trots att han har mörka drag som ofta förknippas med ondska (medan de ljushylta oftast är goda) förblir han god. Bra! Ännu bättre om de mörka figurerna fick vara goda och ljusa onda någongång.
Kovu har en bror och en syster. Brodern är klumpig, dum och lättskrämd. Systern är slug och smidig. Bra!
Kiara är inte duktig på att jaga, dock inte pga av att hon är för svag eller inte tillräckligt snabb, utan att hon är för klumpig. Bra!
Kiara och Kovu räddar varandra en gång vardera. Bra!
Ingen av karaktärerna har stora fladdrande ögonfransar eller överdrivet stora armmuskler eller nått annat klassiskt stereotypt. Bra!
Dock hänvisar Sila till att marken och makten borde tillhöra Scar (hennes döde partner). Varför kan hon inte hänvisa till sig själv, Scar är ju död. För att hon är hona? Dåligt!
Kiara är modig och räddar sin pappa när Zila attackerar. Bra!
Antal honor i filmen: Kiara (huvudperson), Zila, ond syster, Nala. Totalt: 4
Antal hanar: Simba (huvudperson), Kovu (huvudperson), ond bror, Timon, Pumba, gammal apa, fågeln Tsazu. Totalt 7.
Nästan dubbelt så många manliga figurer. Dåligt!

Sammantaget får filmen Lejonkungen II ändå godkänt ur genussynpunkt. Otroligt med tanke på att det är en film från Disney. Den här filmen kan Ville se utan att jag får ångest.
För övrigt är filmen en stor besvikelse och den kan inte ens mäta sig med ettan som jag älskar. Timon och Pumbaa är inte roliga, rösterna är inte imponerande. Jag skrattade en gång. Musiken är trist och inte gripande och spektakulär som i ettan. Tvåan väcker knappt några känslor vilket ettan verkligen gör.
Fast Ville gillar den. Jag menar, den handlar ju om lejon och tigrar.
Och nu när jag är inne på ämnet barnfilmer undrar jag när OLIKA och Sagolikt bokförlag ska komma ut med filmer. Längtar!




























Jag älskar tvåan lika mycket som ettan.
Vilket enkelt och tydligt sätt att göra en genusanalys, jag som älskar listor! Bra gjort!
Hej Nina!
Fasen så bra, eloge till dig.
Tydligt, rakt och enkelt.
Du har förmågan att med få ord och medel gå rakt på sak. Mot som jag tycker är det absolut svåraste då jag aldrig kan sålla, avgränsa och plocka ut kontentan ur något. Jag tycker verkligen att det är en grym egenskap du besitter där och önskar att du kunde nå ut till fler, fler och fler!
Nu ska jag dock försöka att utan bli för långdragen dra en ”kort bakgrundstanke” till varför ditt inlägg är så viktigt.
Jag är ju föräldern av den åsikten att jag tror att det inte räcker med ”sunt förnuft och bara massa kärlek”. Även om det är grundförutsättningen och det absolut viktigaste. Men, se så många unga som är helt ”fucked up”, titta på statistiken, räcker det verkligen med bara kärlek? Nja, jag tror vi alla måste vakna upp och faktiskt sålla och vara kritiska mot det som omvärlden prackar på oss. Därför återkommer jag hela tiden till genus och den här typen av inlägg är så jävla bra.
I våras hade vi våra vänner på middag. Vi var ett stort gäng på tio personer och på något sätt kommer vi in på Disney. Jag inflikade då att jag inte var någon stor anhängare av Disney. Jag hann inte uttrycka mig mer än bara så och tillägga att jag föredrog À. Lindgrens filmer framför Disney. Mer hann jag inte säga förrän jag blev avfärdad med att ”det är bara för att Sofie ska vara så antiiiii mot allt”.
Ja, jag kanske går tvärtemot strömmen i mina ställningstaganden som är helt grundat ur att jag ser ett mönster från barn upp till vuxenålder. Ja, jag kanske väljer att så länge jag kan styra vilka filmer mitt barn så väljer jag filmer som går i enlighet med vad jag tror och hoppas på. Varför inte bara ställa sig lite kritisk och lite frågande, vi måste inte visa allt och konsumera allt som marknaden trycker på oss. Hur svårt kan det vara att se ett mönster, och ifrågasätta hur pojkar respektive flickor framställs och sen inte dra den enkla slutsatsen med att det kan höra ihop med varför pojkar/män är mer våldsbenägna, varför flickor/kvinnor är mer missnöjda och utseendefixerade. Hur kan det vara så svårt att se ett mönster och hur kan man välja att blunda inför det bara för att det är ”kul med färgglada figurer och en krabba som sjunger havet är djupt”? (Det är askul med Havet är djupt, jag älskar den men hallå Ariel vars högsta dröm är att få bli kvinna och kär i en prins alltså snälla….).
Därför är ditt inlägg så jäkla bra. Enkelt, koncist (allt det som jag inte är och grejar att vara in min kommentar). Men jag hyllar kritisism, analys och egentligen är det här vad jag skulle vilja kalla det uttryck som genusmotståndarna tagit till sitt ”sunt förnuft”.
Jag tycker det sunda förnuftet blivit ett uttryck för ”jag orkar inte bry mig och ta ställning det blir nog bra ändå”.
Eh. Jag borde skrivit ett eget blogginlägg av min kommentar. Sorry för att kommentaren blev lika lång som typ första testamentet.
Sluta aldrig ifrågasätta!
Kramar
”Anti Sofie”
Ååh. älskar Olika. På Novas förskola har de Olika böcker. Vanliga böcker med, men om barnen får välja blir nästan alltid någom av Olikaböckerna (: Nu när Nova blev fyra fick hon en sån bok i födelsedagspresent från förskolan. Vad tror du Micke har fått läsa för henne varje kväll sen dess? Haha, jo Hjälte med Hjärta.
Ibland kan jag störa mig på att det alltid finns en kvinnlig karaktär som är elak och ond. En häxa med andra ord. Stereotypen av en kvinna på något sätt. Vert inte om det är positivt.
_______________________________
Nina svarar: Jaså?! Behöver nog exempel för att förstå vad du menar.
Fast det finns inga tigrar med i filmen. Dom utstötta är ju också lejon.
____________________
Nina svarar: Ja ok, same same.