Idag har jag varit på träff med fabellorna, vi fick lära oss göra buketter och blomsterarrangemang av floristen i gänget – Sabina. Jätteroligt.

Nu ska det inmundigas ostbågar framför Hungerspelen. Trevlig kväller!

Sitter för närvarande i en solstol i trädgården, Ville och Robban sover (den ena i bilen den andra i hängmattan), det fläktar precis lagom här, jag har ett glas med iskallt bubbelvatten brevid mig. Livet leker, skulle man kunna säga. Med trådlöst internet och högkontrastinställning på datorn kan jag kombinera mina favoriter – surfa och sola.

Fabellaträffen igår innebar afrodans som gick åt helvete precis. Jag blev bara kissnödig, kände riktigt hur framfallet flåsade mig i nacken. Jag fick ont i hela ryggen från svanken ända upp i nacken.SKIT! Blev arg och besviken på min kropp. Kommer jag aldrig mer kunna hålla på med aerobic? Säg inte att jag måste träna upp mig med tråkig pilates och yoga bara…
     Efter dansen var jag sur ett slag, men ganska snabbt blev jag glad igen. Det går liksom inte att vara tjurig med så mkt goa tjejer omkring sig.
     Vi gick på resturangen Etage och åt mat och drack vin och drinkar och pratade och skrattade. Ni förstår vi hade närmast AFV (mitt favoritprogram – Amerikas funniest homevideos) live vid bordet. Först spillde den ena servitören ut två glas rödvin över Cattis. Hon fick sitt linne förstört – trist! Men hon fick å andra sidan dricka och äta gratis den kvällen – toppen! Sen kommer nästa servitör och HALKAR i det utspillda vinet och han gör en sån fantastisk förstaprisvurpa.Ni vet en sån där riktigt underhållande variant så man som åskådare måste skratta FÖRST för att sen fråga om människan i fråga slagit sig. (Skadeglad? Jag? Jepp, som fan, det är den enda sanna humorn).
     Kl 21 fick vi skjuts hem av Ubbe. Nöjd och glad efter en toppenkväll, spottade jag ut min 7:e prilla och gick in till min efterlängatde familj och kände mig bara helt lycklig. Jag har fanimig allt jag kan önska mig.

I morse vaknade jag seg och stel. Segheten gick över när solen kom fram, vi satt ute hela förmiddagen och Ville badade i poolen – jättemysigt. Stelheten i kroppen övergick senare till en låsning av vänster skulderblad. Det gör ont det. 
     Vi har varit en sväng på stan där vi en gång för alla kunde konstatera att det går inte att ha med Ville i affärer längre. Han ska inte sitta i vagnen, inte vara i famnen, inte på axlarna, gnäller, gråter och skriker kontant. Så nej, här får det blir att den ena är med honom hemma medan den andra handlar i fortsättningen. Tackålov att man är två.
     Vi hade dock en jättemysig stund när vi åt på Max och lekte i ”hästarnas dal” (en lekpark i Visby).

Jahapp, nu vaknade lilla sötnosen. Som tyvärr inte visar upp sitt sötaste jag när han vaknat. Han är hysterisk verkligen totalt ursinnig ca hälften av gångerna han vaknar efter middagsvilan. Idag var en sådan dag. Nu har hans utbrott pågått ca 15 min, det tycker jag är länge när man är helt ifrån sig. Tips mottages tacksamt på hur man kan få ungen i balans.

Men jag tycker ändå livet ler mot mig. Sommaren är här och i morgon kommer min nya kamera och blixt. Jag blir helt pirrig vet ni vad.