Igår hade jag en bättre dag. Min vän Maja var här och förgyllde. Jag plockade ris i kvällssolen och jag & Ville pyntade inför påsk.

De målade äggen gjorde Ville förra året. Vi ska göra flera idag.

Den här lördagen har börjat rätt bra faktiskt, (trots snö!!! och dålig nattsömn förstås). Jag har gjort ett försök att vara en god fru genom att bjuda på välförtjänt sovmorgon samt finfrukost med smoothies. Och nu har jag tagit initiativet till att… STÄDA! Sicket fantastiskt stycke fruntimmer jag är. *försöker intala mig själv*

Ja det var ett jädra gnäll på mig. Men det kan inte hjälpas. Jag mår inte toppen nu direkt. Har egentligen inte gjort sedan jag blev tvåbarnsmamma. Eller, jo i perioder. Och visst har jag haft lyckorus, men jag har också varit nere en hel del. Jag tycker det är tufft med två barn. Jag har tappat bort mig själv.
Den här dagen var inte rolig. Men den avslutades på ett bra sätt, för Ville var ok med att jag nattade honom. Och trots att Robban var hemma så somnade Ville gott tätt intill mig.

 Två matchande sötnötter som ibland är jävligt jobbiga faktiskt.

Jag har letat efter kläder att syskonmatcha med ett tag och nu äntligen fann jag det på Lindex.

Syster har åkte hem och det är så erbarmligt tråkigt. Vi hade det så fint. Kanske därför allt känns jobbigt idag. Ont i ryggen. Trött eftersom jag sovit illa. Förstås. Skitig är jag, skitigt är hemmet.
Idag vill jag bara dra täcket över huvudet. Skulle egentligen träffa härliga Maja, men eftersom jag blir tvungen att hämta Ville från dagis bokade jag av det. Det blir för stressigt att åka in till stan för några timmar. Och när jag stressar blir jag olycklig numera så jag måste undvika det.

Jag saknar mitt sociala liv som jag haft så länge jag kan minnas men som två barn sätter stopp för. Med ett barn var det inga problem att åka runt och umgås hela dagarna. Men nu med två pallar jag inte. Dessutom jobbar jag med mitt företag samtidigt som jag är föräldraledig den här gången. Det är roligt. Men det är också ett stressmoment.

Jag ska ta det lugnt idag och minnas allt mys jag och Malin hade. Vi planerade blinddate, frukosterade länge, gick på stan utan barn, shoppade, fikade, satt i solen och spelade drawsomething. Ungefär så här:

Fina dagar med lillstrumpa.

Ska jag krypa ner under det där täcket eller ska jag ta å rycka upp mig….Det är frågan. Börjar med att äta tror jag.

P.s Vilket jävla skämt att jag har en bakgrund med rosa moln här på bloggen. :cry: Just nu känns det som att jag ALDRIG varit på rosa moln någonsin och kanske aldrig kommer bli det igen. Ska byta bakgrund omedelbart.

Det tar sig för Märta. Hon har börjat greppa det här med att svälja och äter nu gröt tillsammans med oss vid frukostbordet. Yes! Och så har hon fått upp smaken för majskrokar. Det slog mig i morse att alla ungar älskar väl majskrokar va? Har nog inte stött på någon som  inte gjort det.

Matglad bebis.

När jag var på biblioteket häromdagen lånade jag en bok om orgami – Japansk pappersvikning. Det var att lära mig vika tranor som var målet, men i den boken finns också många andra roliga vikningar att lära (askar, bomärken, blommor). Genom att googla kan du också hitta beskrivningar om hur du ska vika tranor och annat.

Det var lite svårt, det tog mig nog 30 minuter att få till min första trana. Sen fick jag kläm på det.
Om jag kommer orka göra tusen stycken är högst tveksamt. Hittills är jag uppe i tio så 990 st kvar tills min högsta önskan slår in.

Jag hängde tranorna på tråd tillsammans med några passande pärlor. Jättefina att smycka hemmet med förslagsvis i ett fönster eller varför inte på en spegel:

Papperstranor med pärlor.

Pojkarna av Jessica Schiefauer

Betyg: +♕♕♕ ♕♕

Bella, Momo och Kim, 14 år, vill inte bli vuxna. De utsätts för sexuella trakasserier av jämnåriga killar. Helst hänger de i Bellas växthus där den mystiska blomman finns vars nektar förvandlar dem till pojkar….

För pojkarna fick Jessica Schiefauer 2011 års augustipris för årets svenska barn- och ungdomsbok. Kul att en bok om könsroller och patriarkat har vunnit pris. Tveksamt dock om jag skulle uppskattat boken som ungdom. Ämnet tonåringar och könsroller skulle defenitivt intresserat mig, men surrealismen drar ner betyget. Dessutom efterlyser jag att författaren mer tydligt tar ställning till varför hon tror klyftan mellan tjejer och killar i tonåren är avgrundsdjup.

Att hon vill lyfta hur jävla illa det är då pojkar våldför sig på tjejer både psykiskt och fysiskt, ofta med sexuell underton, är ett som är säkert. Jag tycker det är fantastiskt att Schiefauer berättar om detta på ett brutalt och sanningsenligt vis. Att bli tafsad på samt förnedrad och slagen av pojkar hörde till min egen uppväxt på ungefär samma sätt som i boken. Detta är ett allvarligt problem.

När flickorna blir pojkar är det främst Kim som lockas av det maskulina som på alla sätt och vis skiljer sig från tryggheten i hennes flickrum.
Jag tycker att det läggs onödigt stort vikt vid beskrivningar av de fysiska skillnaderna mellan maskulint vs feminint. Jag hade hellre sett att författaren hållit en mer distinkt linje hur kön (könsroller) skapas. I stil med beskrivningen av hur tjejerna under brännbollsmatchen i skolan mest koncentrerar sig på att inte ta illa vid sig av glåporden från killarna, medan de gärna i frånvaro av pojkar hemma drämmer till bollen hårt och gör ett frivarv efter ett annat.

Bra diskussionsbok!

Liksom i övriga landet så går diskussionsforumen varma och spalt efter spalt fylls med åsikter och tankar om jämlikhet och feminism. För tio år sedan var det invandring som diskuterades på det sättet som jämställdhet diskuteras idag. Lååångt ifrån alla är dessvärre med på tåget. Periodvis ekar tåget tomt, kan en säga. Det är forfarande provocerande i många sammanhang att titulera sig feminist. Förvånansvärt få män engagerar sig i dessa frågor. Men det går ändå åt rätt håll. Diskussionerna för oss framåt. Jag tror faktiskt att vi i Sverige kommer bli jämställda en dag. Förmodligen lever varken jag eller mina barn då, men kanske barnbarnen!?

För någon vecka sedan efterlyste Eva Bofride (skribent i lokalbladet GT)  mäns engagemang och tankar om jämställdhet. Efter detta är det extra intressant att läsa tidningen för var och varannan dag uppfyller en efter annan Bofrides önskan.

Olle Hammarberg var först ut och erkände att män är fruktansvärt dåliga på att kämpa för jämställdhet samt med handlingar och engagemang visa vad mansrollen borde innefatta.

Ronnie G Lundin erkände att han varit alltför dålig på att skriva om jämställdhet men istället för att ta tillfället i akt och berätta sin syn på patriarkatet eller mansollen så kontrar han genom att lista vad han vill att Bofride själv ska skriva mera om. Synd.

Håkan Ericsson var lite luddig när han skrev att han vägrar vara ledsen över hur destruktiv mansrollen kan vara. Att såväl kvinnor som män använder sig av härskartekniker. Att män och kvinnor ÄR olika och att mansrollen inte ska bli mesig eller mer lik kvinnorollen. ”Män ska vara maskulina och våga ta ansvar, tro på sig själva och sin förmåga”. Han är nöjd med att se allt fler pappor ta ut föräldraledighet och här märks det att Ericsson inte brytt sig om att kolla statistiken. [Papporna tog under år 2010 ut närmare en fjärdedel, 23,1 procent, av alla föräldradagar. Motsvarande siffra år 2009 var 22,3 procent och år 2008 21,5 procent. Ungefär en tredjedel av papporna under 35 år tar fortfarande ut mindre än en månad i ledighet, vilket betyder att de inte ens tar ut den månad som är öronmärkt för pappan. Källa: TCO] Men han avslutar härligt: ”Det är ett mycket skönare liv att våga visa och prata om känslor, än att vara som Rambo.”

I lördags fortsatte Ericsson mer tydligt. Då uppmanar även han till debatt kring mansrollen som han också förklarade som ”roten till det onda”. Han belyste att i Norge har införandet av kvotering i bolagsstyrelserna varit positivt. Bravo!!!

Idag bidrar även Lennart Lindgren med sina tankar. Han börjar med att hylla Eva Moberg som står för citatet i min rubrik. Han klarlägger genom att hänvisa till en mansforskare att det finns inget biologiskt som gör män aggressiva eller mer tåliga. Maskulinitet är en konstruktion. Han drar en parallell till Simone de Beauvoirs citat ”man föds inte till kvinna, man blir det” att samma sak gäller för män. Detta håller jag givetvis med om.

Eva Moberg. Bild lånad från expressen.

Det är mycket glädjande att läsa dessa olika insändare där skribenterna är överens med varandra och med mig om att vi vill ha jämställdhet och att vi inte har det idag samt att mansrollen är problematisk och behöver förändras.
Dock saknar jag mer tydliga idéer om hur denna förändring ska kunna göras. Det känns inte som att de vågar vara konkreta. Jag skulle uppskatta förslag i stil med:
- Individualisera föräldraförsäkringen.
– Höj lönerna för kvinnodominerade yrken så att kvinnor och mäns löner likställs. (Ändra på att sopåkaren har 23000 i ingångslön utan utbildning och sjuksköterskan har 20000 efter tre års studier, som Bison tar upp idag)
– Nolltolerans för våld bland barn och ungdomar. (Kärlek börjar INTE med bråk. Pojkar måste INTE få brottas och slåss. Det är INTE ok att slå tillbaka etc)
– De som arbetar med barn bör utbildas inom genuspedagogik. Vi vuxna könar barn oftast utan att vara medvetna om det. De som arbetar med barn ska ha goda kunskaper inom detta.
– Kvotera in det kvinnor (med samma kompetens) på höga poster.

Ja, fast det var mina förslag det. Har ni några?

Dag 1. Älskade syster Malin kom. Vi var glada. Det var sol. Vi kramades. Ville & Märta fick presenter. Vi promenerade, pratade och åt gott.

Dag 2. Underbart väder igen. Gick utan jacka för första gången och satt utomhus och fikade. Fotade blommor. Log mycket. Lagade god kvällsmat med ugnsrostade grönsaker, lax och kall fisksås a´la svärfar.

Dag 3. Vi satt ute i solen och drack somriga drinkar. Robban åkte till Sthlm och jag bar däck. Vi hälsade på söta Liselotte i deras nya fina lgh. Jag och Malin hade en härlig skrattattack i soffan.

I natt kom den finaste mannen hem igen. Vi åkt över halva vår vackra ö för att delta på Hermans mysiga badkalas i Hemse. För resten har vi suttit utomhus, grillat och planerat inför kommande planteringar i trädgården. Ville körde runt runt på sin sparkcykel och Märta låg och myste i cykelkärran. Ibland är det helt harmoniskt och perfekt allting. Det här vårvädret gör mig lyyyyyyycklig

Idag fick jag lust att visa prylhyllan jag har i tvättstugan. Den har förnyats lite på sistonde. Jag är noga med att det är mysigt i tvättstugan för där hänger jag ju en HEL del. Byter blöjor, hänger och viker tvätt samt sorterar klädhögar utan slut.

På hyllan finns tvål, diskmedel, krämer till barnen (i en tygpåse), borste, fickplunta med [hand]SPRIT, handkräm, doftspray lavendel (stinkande bajsblöjor ni vet), tändstickor (stinkande bajsblöjor ni vet), tops och en ängel.

Prylhyllan i tvättstugan.

Hon är här! Min älskade syster, alias Lillstrumpa. Från Uppsala kom hon tidigare idag och nu ska hon förgylla vår tillvaro ända till på onsdag.

Sådär halvgott, tycker Märta.

Allt som återstår av Elin Boardy.

Betyg: +♕♕♕♕ ♕

Den här romanen utspelar sig i Sverige tidigt 1900-tal. Vi får följa Emma som är yngst av skaran syskon som blir kvar hemma på gården medan bröder och systrar söker lyckan i Amerika. Emma blir fru och mamma vid 17 års ålder och antalet munnar för henne att mätta växer snabbt.

Jag fullkomligt älskar den här boken. Jag är djupt imponerad av Boardy som bara är ett år äldre än mig men som med stor skicklighet skrivit denna historia levande, spännande och trovärdig. Språket är underbart. Jag som kan vara svårfångad när det gäller skildringar från förr i tiden, fastnar dock direkt i denna. Fokus ligger på kvinnan Emma, hennes tankar och känslor, vilka jag kan identifiera mig och jämföra mig med, trots att omständigheterna kring oss är fullkomligt olika eftersom det skiljer 100 år i tiden.

Det är uppfriskande att så här 2012 (#hairriot) läsa beskrivningar av Emmas trettiofemåriga kropp: ”Kroppen, hur den växer eller krymper. Hon blir krummare, magrare, hårigare. Fotvalven sjunker samman under hennes tyngd, fötterna skevar när hon går, knänas vinkel smärtar och det gnäller i ryggens kotor. /…/ I armhålorna och mellan benen är håret mörkt och krusigt. Det har alltid varit tjockt, växt i täta virvlar, men nu verkar det tunnas ut. För hon fingrarna till armhålan och därefter till näsan känner hon sin egen skrpa lukt. Det stickande vassa som hettar och pulserar. Det är lukten av Emma Ulrika, större än så här är hon inte. /…/ Bröstvårtorna är stora och bruna. Utsugna. Mörka strån kring vårtgården, brösvårtans knopp skarpt avgränsad, utstående.”

Det här är en fantastisk debut av Elin Boardys. Hon kom för ett år sedan ut med Mot ljuset som jag vill läsa helst NU.

✽✿❃ ❋ ❃ ✾ ✽ ❁

På tal om bokrecensioner, jag har fått förfrågan om att blogga just om böcker i ett annat forum. Jag funderar på om jag ska anta det eller ej. Om jag tackar ja kommer jag inte kunna fortsätta att posta bokrecensioner i min egen blogg. Skulle det vara en förlust?

I helgen har det varit full rulle, därav fattigt här på bloggen. Som tur var lärde sig Märta att ta flaskan i veckan så jag har kunnat både jobba och roa mig utan barn. Det känns som att jag lyckats ladda batterierna faktiskt.

På lördagen var jag på Wisby Strand och fotade på bomässan Öliv. En mycket trevlig tillställning. Jag går just nu igenom och redigerar bilderna jag tog. Smakprov:

På söndagen var det Fabellaträff. Vi promenerade längs strandpromenaden, bastade och åt brunch-buffé. Det blev, trots att vi alla egentligen försöker låta bli, en hel del samtal om barn. Nästa gång SKA vi skärpa oss med det.

På kvällen njöt jag riktigt av att få kramas med, lukta på och umgås med min familj. Det är inte dumt det där med att vara från varandra lite ibland.

Smuts av min favoritförfattare Katarina Wennstam.

Betyg: ♕♕♕♕♕

”Smuts är en spänningsroman och ett starkt familjedrama som landar mitt i debatten om sexköp och trafficking. Det är en skarp skildring av en värld där mäns rätt till kvinnors kroppar står över allt annat och där domstolarna väljer att titta åt ett annat håll. ”

Det här är en perfekt bok, med mina mått mätt. Den är skriven av en skitsmart påläst feminist. Har bra budskap. Är olidligt spännande och utbildande.

Wennstam gör skillnad med sina böcker. T.ex. tar hon i den här boken upp det sjuka med att män kunde dömas för sexbrott utan att deras fruar fick reda på det, då papper från rätt och polis skickades till den adress som de dömda önskade t.ex. till jobbet istället för hem. Men en tid efter att den här boken kommit ut ändrades detta.

Den här och Alfahannen MÅSTE ni läsa.

I helgen fick jag en timme över för pyssel. Det var då jag gjorde färdigt min girlang, tändsticksaskarna och även dessa söta klädnypor. Nyporna satte jag på tråd och används nu till att hänga upp Villes teckningar.

 Pappret kommer från Åhléns. Jag har helt enkelt limmat fast det på klädnyporna och skurit bort överflödet, precis som jag gjorde med askarna.